Hockeyhyckel

Sitter och zappar och snubblar över Tre Kronor-Vitryssland i VM-slutspelet. Jag läste häromdagen att arrangörerna skulle ha nolltolerans mot den alternativa vitryska flaggan, som oppositionella mot diktatorn Lukasjenko tänkte ta med in på arenan.

Har inte hockeyvärlden kränkt en vitryska demokratirörelsen tillräckligt redan genom att skänka Vitrysslands diktator nästa års VM?

När den invandrarfientlige blev invandrare

Järnrörsmannen, Erik Almqvist, som sa till Soran Ismail att Sverige inte var hans land, har nu valt att invandra till ett annat land. Ironiskt så det förslår.

Valet av land har därmed inget ironiskt drag. Ungern och dess politiska landskap passar en fascist som Almqvist som foten i marschkängan.

I Ungern härjar nämligen det högerextrema partiet Jobbik, vars retorik är antisemitisk och antiromsk. Jobbik vill bland annat upprätta ett register för vad de menar är suspekta judar. Senare har de förklarat att det inte är ett utslag antisemitism. Registret skulle bara innehålla judar med israeliskt-ungerskt medborgarskap, eftersom de var potentiella förrädare. Ja, det sätter ju verkligen saken i en annan dager...

Fram till nyligen var gatumilisen Magyar Gárda tätt knuten till Jobbik. Gruppen påminde mycket om Pilkorsarna, naziströrelsen som styrde Ungern som Hitlers marionett och som var djupt involverad i deporteringen av Ungerns judar till Auschwitz. Magyar Gárda finns inte längre, men det hindrar inte många ungrare från att fortsätta trakassera landets minoriteter.

Erik kommer nog att trivas där, det kanske inte är så PK som Sverige. PK, verkar många SD:are mena, betyder nämligen att man inte får uttrycka rasistiska åsikter utan att någon blir arg. Tänka sig.

"Som författaren Lena Andersson påpekade i en PK-debatt om detta i måndags, man bör säga vad man vill säga i stället för att ständigt säga att man inte får säga det".

Citatet kommer från Rakel Chukris utmärkta krönika i ämnet.

Om någon ungrare skulle tycka att jag skriver föraktfullt om Ungern vill jag bara säga att hen är välkommen att skriva en likadan text om Sverige, eftersom som vi har på tok för många högerextrema här också.

Hansson+Andersson=mördande tråkig fotbollsmatch

Det är i slutet av matchen. Malmö FF har skakat av sig den taffliga första halvleken och pressar IFK Norrköping. MFF har fått lite flyt, spelsekvenserna är långa, äntligen, efter en sönderblåst match, och långa spelsekvenser gynnar dem. De Himmelsblå lägger en snabb frispark på vänsterkanten när spelet plötsligt stannar upp. Var är Martin Hansson, domaren? Där är han! Han står vid sidlinjen och pratar med Janne Andersson, "Pekings" tränare. Vad pratar de om? Tycker Andersson att spelet flyter på för mycket? Kanske. Hur som helst måste MFF:arna vänta på domarens signal, man ser hur adrenalinet rinner av dem och när matchen väl kommer igång tar det några minuter innan de kommer upp i tempo igen. Så har det sett ut hela matchen, hackigt. Vi tar det från början...

Oddsen för underhållande fotboll är extremt höga när Martin Hansson dömer. Här har vi en man som älskar att höra ljudet av sin visselpipa. När sedan IFK Norrköpings spelare har fått order av sin tränare att utnyttja varenda möjlighet att få till avbrott i spelet, ja då förstår ni hur kvällens match artade sig. Janne Andersson vet att vända en blåsbenägen domare till sin fördel. Janne vet att hans lag får stryk mot MFF borta om spelet får lov att flyta på. Därför ger han sina stallorder innan drabbning: lägg er mycket, maska tidigt, fejka huvudskada, gör vad som krävs för att Malmö inte ska få momentum i sitt passningsspel!

Janne har ingen skam i kroppen. Han har lyckats pådyvla stolta IFK Norrköping en småaktig småklubbsmentalitet ovärdig en klubb av Pekings kaliber. 

I vilket fall som helst, MFF fick inte till det idag. Ett bolltapp på mittplan bäddade för Khalilis 0-1. Det var ett av Pekings tre skott på mål. MFF hade elva. Vi kan konstatera att Norlings lag har fortsatt svårt att förvalta sina lägen. Målsumparen nr 1 i första halvlek, Simon Thern, kunde lyckligtvis kvittera i andra, men mer än så blev det inte. En poäng och serieledning, men bara till låns, lägger jag till. 

Till låns är också livets låga, och de som lyser starka kan med ens slockna.

Kvällens viktigaste stund var den minut av stående ovation som tillägnades Ivan Turina. Jag hoppas att den stora fotbollsfamiljens hyllningar förmår bryta igenom sorgen och bringa en strimma av ljus till AIK-målvaktens familj.  

En som sov på historielektionerna

Igår var det debatt i TV mellan Maria Arnholm (FP) och Jimmie Åkesson (SD) angående Arnholms uttalande om att SD var "ett parti för män som hatar kvinnor". Åkesson var indignerad, det behöver han inte vara, Arnholms beskrivning är korrekt, SD är ett socialkonservativt parti (vid sidan om nationalistiskt och fascistiskt) och det ligger i all form av konservatisms natur att verka för den gamla ordningen, även ur ett genusperspektiv.

Men egentligen var det inte ismer jag skulle tala om utan ett twitterinlägg av Maria Abrahamsson (M). Så här skriver hon apropå den infekterade diskussionen mellan Arnholm och Åkesson:

"Trist men Maria Arnholm bjuder Åkesson på gratispoäng i Agenda. Dumt av FP att anklaga ett demokratiskt valt parti för att hata kvinnor".

Vänta lite nu, sen när finns det sådana garantier, att demokratiskt valda partier är demokratiska? SD:s ideologi bygger bland annat på nedklassning av etnicitet och religiös tillhörighet, är det demokratiskt? 

Jobbik i Ungern är ett annat aktuellt exempel på demokratiskt valda odemokratiska partier, Berlusconis "mediakrati"valdes av folket liksom Putin, och hur mycket håller de sig till de demokratiska spelreglerna? 

Vänta, det finns fler exempel på demokratiskt valda odemokratiska partier, just det... Tyskland 1933.

Det oresonliga hatets ansikte

Två män åtalas för att ha jagat en varg med skoter, kört på den och sedan slagit ihjäl den.

Hur kan man vara kapabel till ett så hänsynslöst våld?

Människor som helt saknar spärrar för våldsutövning måste genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Skoteråkarna på samma sätt som den människa som torterar och dödar katter i Göteborg.

Eller är det bara ett resultat av det oresonliga hatet vi ser? De två männen kanske är hur friska som helst men har drivits mot den yttersta randen av anständighetens gräns på samma sätt som nazismens bödlar under andra världskriget. Varghatet vilar på en grund av ovetenskaplig argumentation, demoniseringen av rovdjuret liknar gamla tiders rädsla för mörkret och djävulen som lurar i skuggorna.

Oavsett gärningsmännen bevekelsegrunder (kanske har den starkt polariserade rovdjursdebatten skapat monstruösa drag hos enskilda individer?) hoppas jag att straffen blir kännbara. Grovt jaktbrott i kombination med djurplågeri torde rendera i hårda påföljder.

Moralpanik i kubik

Ibrahim Baylan sa att Jan Björklund "skjuter från höften" med sin skolpolitik. Träffande, tycker jag (no pun intended). Jag har sagt det förut, Björklund lyssnar lömskt till debatten och kastar sig över det lättaste bytet, för vad är lättast att "göra något åt", är det dåliga lärare eller ökande klyftor i samhället? 

Lärarna får ta skiten när Björklund ska få skolan på rätt köl. Det senaste i raden av medial granskning+moralpanik=reform är publiceringen av Skolverkets granskning av landets samtliga grundskolor. Nästan alla skolor fick anmärkningar. Wow, skolorna suger. Min skola fick anmärkningen "elevernas medinflytande syns inte i tillräckligt stor grad i de pedagogiska planeringarna". Så fruktansvärt. Not!

För den som läste lite mer noggrant framgår det ganska tydligt i DN:s publicering av granskningen i siffror att poängsnitt påfallande ofta hänger ihop med hur stor andel av elevernas föräldrar som är högutbildade, ju högre utbildning bland föräldrarna, desto högre snitt bland eleverna. Om man sen skulle undersöka kopplingen högutbildade föräldrar och inkomst och sedan vidare bostadsadress, ja, då uppenbarar sig ett Sverige som är ett tydligt klassamhälle. Oj, nu använde jag k-ordet, förlåt alla borgare! Men skolans problem är så oändligt mycket större än lärarnas kompetens. Skolan är blott en avspegling av samhället. 

Jag har jobbat på tre skolor, gjort min praktik på en och vickat på ett otal. Jag har jobbat på den skola som anses vara en av de svåraste i landet. Fantastiska lärare, grace under pressure, men en ojämn kamp mot barnens usla framtidsutsikter. Jag har gjort praktik på en skola som ligger i topp i landet. Sådär imponerad. Lärarna behövde helt enkelt inte anstränga sig, eleverna var till stora delar självgående, det kom hemifrån, gymnasievalet var uttänkt i åttan, universitet i nian. Voila.

Just det, moralpanik var rubriken, nu angående Omar Mustafas lämplighet som hög representant för Socialdemokraterna. För mig är det enkelt, om man i egenskap av offentlig person och företrädare för en organisation har bjudit in en antisemit till ett möte på oklara grunder samt har skrivit under en stadga som starkt motsätter sig feminismens föresatser kan man inte vara en offentlig representant och företrädare för Socialdemokraterna. Det säger sig självt. Att vara socialdemokrat och troende bör däremot inte vara ett hinder.

Men först får vi se om allt som skrivits är sant.

Pinochets vän ur tiden

Margaret Thatcher hyllas idag av en samlad nyliberal politikerelit, däribland vår egen Fredrik Reinfeldt, (som dock underströk att hon var en politiker för sin tid).

I andra ändan av den politiska skalan jublar vissa. Jag jublar inte när någon dör.

Men jag finner ingen anledning att hylla hennes politiska gärning.

Thatcher må ha lyft den brittiska ekonomin ur 70-talets dödläge, men till vad? Besinningslösa privatiseringar, nedläggningar och massarbetslöshet. 

Hon var kompromisslös i frågan om Nordirland och försenade med stor sannolikhet det senare fredsarbetet med flera år. Hon var en effektiv bromskloss i det internationella arbetet mot Apartheid. Hon var kompis med Augusto Pinochet, Chiles brutale diktator. 

Not my cup of tea.