Dehumanization

Julian Assange är häktad i sin frånvaro. Han kan vara skyldig till brott, han kan vara oskyldig, jag spekulerar inte och jag vältrar mig inte i konspirationsteorier. Vad som än grävs fram är det sedan länge för sent att misskreditera Wikileaks. Wikileaks är den största enskilda stenen någonsin i den amerikanska krigsmaskinens sko. Har ni sett bilder från krigets Irak? De amerikanska soldaternas likgiltighet, deras cynismer, deras distans där de sitter i en stridsledningscentral och tittar på irakiska civila som vore de digitala gubbar i ett dataspel, deras renons på känslor när de med en axelryckning ger ordern om att skjuta för att de små gubbarna på skärmen verkar skumma. Det är verklighet. Amerikanska soldater tränas med hjälp av dataspel, simuleringar kallas de, alltså dataspel. Är det konstigt att de så lätt avhumaniserar sina fiender? Sen har vi trupperna på marken, grabbarna som stövlar in i byar, grabbarna som är så nervösa att de slinter med avtryckarfingret när någon nyser. Wikileaks har historierna. Collateral damage kallas det, döda civila, familjer, bröllopsgäster, barn.

Mobben på nätet

Det är mycket möjligt att den häktade mannen är malmöskytten. Men tills han är dömd råder tillståndet häktad. Han är inte skyldig förrän domen faller. De tidningar som går ut med namn och bild göre sig icke besvär att kalla sig nyhetsmedia, det finns inget nyhetsvärde i att spekulera, det leder ofrånkomligen till förhastade slutledningar och plötsligt så sitter vi där som de stickande tanterna vid giljotinen. En bloggare som gick ut med namn och bild fick frågan av en journalist: Men om han är oskyldig då? Hon svarade: Jag har inte publicerat något jag inte kan stå för. Vad menar hon? Är det inte han som får stå för vad hon publicerar?

I skolans värld händer det ofta att unga människor slänger ur sig ganska hårda ord på facebook eller andra sociala forum. Jag pratade med en elev en gång som kallat en annan elev "jävla hora". Hon sa att hon inte menade det. Jag tror henne. Tjejerna var kompisar men hade grälat lite på träningen. Kommentaren på facebook var ett sätt att säga nu var du dum, problemet var att kompisen uppfattade det på ett annat sätt. Det är så lätt att trycka på knappen. SMS, mejl, bloggar, facebook. Jag läser en kurs på distans. Lärarna kommenterar våra alster kollektivt och det kan jag säga, det är inte alltid så slipat. Vissa omdömen är jag tämligen säker på att de berörda lärarna hade formulerat annorlunda ansikte mot ansikte med gruppen.

Vissa av de sociala lager vi bär tjänar ett syfte, de får oss att hejda vissa impulser och tänka på konsekvenser för den nästa och oss själva. På internet är det lätt att ta en genväg förbi dem, det är bara att trycka på knappen. Bloggaren jag nämnde verkade inte förstå att man måste göra etiska och moraliska överväganden innan man publicerar något. Jag är inte oskyldig själv, jag häcklar rätt friskt, men jag försöker åtminstone sparka uppåt.

I vissa sammanhang bör man avstå från att peka finger. För inte vill man väl vara en del i en lynchmobb?

MFF ett värdigt mästarlag

Intrycken är många och det kommer att krävas flera inlägg av skiftande karaktär för att beskriva triumfen på Swedbank stadion igår och segerruset som följde. Jag gör bara några nedslag:

Jiloan Hamad gör det förlösande 1-0 målet. Jille är en kille man gillar för att han är ödmjuk och verserad och för att han i sin utveckling ständigt visar att han kan dra lärdom av perioder av mindre lyckade insatser. Mindre lyckade är förstås ett relativt begrepp, i årets MFF är mindre lyckade perioder när man under en match eller två inte lyckas med 90 % av vad man ämnar lyckas med på plan. Tack Rolle för att du tror på dina spelare!

En glad supporter med ett par järn innanför västen slog sig i slang med mitt sällskap igår och sa att av alla i truppen är Agon den som kan utvecklas mest och att han i skrivande stund inte ens är en särskilt bra spelare. I ett sånt resonemang ser framtiden underbart ljus ut. 11 mål i år och laget bäste målskytt, det är Agons facit. Jag är ändå böjd att hålla med, med en bättre första touch vinner Agon skytteligan nästa år med 25 mål.

Roland Nilsson, Årets tränare? Ja, för att han inte bara har skapat ett mästarlag utan för att han på ett avgörande sätt redan har bidragit till att svensk fotboll äntligen tar nästa steg i sin evolution, från halvstående till upprätt.

Framåt Malmö, för framtida segrar!

Motståndarnas retorik

Den här missade jag. I tidningen Jakt och Jägare säger Carola Gunnarsson (C), kommunalråd i Sala följande om vargjakten:

"Ska man stoppa en hel livsstil och företagande på landsbygden för att återinföra varg? Herregud, våra förfäder kämpade som bara den för att utrota vargen. Idag diskuterar man så lättsinnigt att till och med plantera in den."

Nu är Lasse Eriksson fråga motiverad: vad menar du nu?

Centern är alltså regeringens "gröna röst"... Så för er som inte visste det tidigare så är detta vad vi har att kämpa mot.

Regeringens förakt för ekologisk mångfald

Regeringen fortsätter att krypa och kräla för jaktlobbyn. Trots massiv kritik efter vinterns huvudlösa licensjakt från: miljörörelser, naturvårdare, forskare, politiker och djurvänner i allmänhet, i och utanför Sverige, kommer jakten på varg att fortsätta. Även från EU-kommisionen kommer skarp kritik som regeringen väljer att nonchalera. Bland annat så hänvisar man till Riksdagens beslut att Sveriges renskötselområden ska vara fria från varg, renskötselområdena motsvarar 54 % av landets yta, låter det beslutet genomtänkt? Regeringen har en miljöminister som är fullkomligt tandlös så fort planetens vitala värden ska skyddas, kan vi godta det? Istället för att skydda naturen och dess oersättliga och ovärderliga resurser sanktionerar regeringen att man skjuter bort toppen på näringskedjan vilket oundvikligen leder till en ekologisk katastrof som drabbar både människor och djur, är det klokt?

I riksdagen härjar ett parti som inte tycker om mångfald bland människor, i regeringen sitter det beslutsfattare som inte tycker om mångfald bland djur. Sverige förefaller vara ett primitivt land. Jag skäms.

Att bemöta argument

En diskussion handlar ofta om mental kamp; vem är starkast? mest högljudd? har mest slipade argument? Om man blir överröstad, nedkämpad av till synes hållbara argument finns det alltid en fråga man kan ställa, den frågan lyder: vad menar du nu? I dagens SDS svarar Lena Halldenius på en läsarfråga som handlar om hur man bemöter "vardagsrasism", ett begrepp jag tolkar som utsagor framförda av individer som inte ser sig själva som fördomsfulla. Hon skriver:

Om man bemöter ett rasistiskt uttalande med "vad har du för grund för att säga så?" istället för med "nu tycker jag du gjorde fel", så har man vänt på situationen. Då är det vardagsrasisten som måste argumentera; och det brukar de inte klara av.

På förekommen anledning säger Jimmy Åkesson att den rödgrönblå uppgörelsen om de svenska trupperna i Afghanistan är i linje med vad SD föreslagit. Så kommer det att låta från SD mest hela tiden. I den isolering de befinner sig i kommer de att säga så i fråga om de allra flesta riksdagsbeslut. Detta för att ge sken av att ha inflytande. De har inte inflytande, däremot står många av riksdagspartierna nära varandra i en herrans massa frågor.

På tal om SD, jag är böjd att hålla med de skribenter som kritiserar Nobelstiftelsen för att utesluta SD från Nobelfestligheterna. Folket bakom spektaklet bör inte moralisera över fascistiska åsikter i svenskt riksdagsparti med tanke på hur många representanter för förtryckarregimer som brukar smörja kråset i Gyllene salen.

Tillbaks till vad menar du nu? En fråga som migrationsverket ställde till SD när de framställde abnorma och felaktiga siffror på hur många kronor Sverige skulle spara på att ta emot färre invandrare. Ett desperat försök att fabricera siffror. SD har förlorat initiativet i debatten; efter valet hörs fler röster än tidigare som klargör vilka förjänster invandring har och har haft genom historien, inte minst ekonomiskt. Exempelvis skrev Per T Ohlsson för några dagar sen om invandraren Felix Herbert, grundaren av Eslövs historiskt sett största arbetsgivare. Eslöv med ett i vissa stadsdelar mycket stort stöd för SD.

För övrigt har ett moraliskt ansvarstagande gentemot omvärlden inget pris, anser jag.

Hoppingivande inhopp

Ingen Ivo mot Mjällby. Illa, visst, men fyra tongivande spelare i MFF skulle kunna ha varit avstängda inför sista matchen. Det blev en. MFF slog BP med fyra mål mot noll, anförda av två inhoppare som verkar ha nerver av stål, Jeffrey Aubynn och Dardan Rexhepi, en listig gammal räv och en blivande storspelare. Och så denne Vinzents. Två målgivande passningar, den första till nyss inbytte Aubynn och den andra till likaledes nyss inbytte D-rex. Två nickmål av MFF idag igen alltså, en trevlig vana. Däremellan hann Dardan med att rinna förbi sin försvarare, (det såg ut som två olika hastigheter på filmen), och servera Agon Mehmeti till tvåan. Agon som hade sett lite tam ut fram till dess satte äntligen dit den. Fyran satte Kapten Daniel säkert på straff.

Inhoppen ger hopp. Aubynn visade att det är han som ska ta plats på mittfältet på söndag och Dardan, denne Dardan, är det inte lite Van Basten över honom?

Puh! Den här slutspurten suger musten ur en.

HIF lär inte ta stryk av ett ojämnt Kalmar. Man måste göra jobbet själv.

Framåt Malmö!