Maktfullkomligheter, dumheter och färglära

Putins Ryssland gör allt för att sätta dit tjetjener för mordet på Anna Politkovskaja 2008. Detta trots att bevis saknas. Motiv saknas också. Det behöver väl inte påpekas att det förefaller, om inte osannolikt, så föga sannolikt, att en journalist som var uttalat kritisk mot Rysslands krigföring i Tjetjenien skulle mördas av tjetjenska nationalister. Visst finns det exempel på att fanatiker har röjt "vänner" på den andra sidan ur vägen, helt enkelt för att de inte är intresserade av sanningen i någon form. Men i det här fallet, nej, det tror jag inte.

Så har mitt favoritobjekt, ur häcklingssynpunkt, Silvio Berlusconi fått på nöten när hans hemstad Milano förlorades i lokalvalen till hans politiska motståndare åt vänster. Det hjälpte inte ens att han varnade väljarna för att förvandla Milano till ett "zigenar-och islamistfäste" (osäker på exakt formulering, men ett lågvattenmärke var det, om det nu är möjligt för Silvio att sjunka lägre) om det röstade på vänstern. Tänk om Reinfeldt hade fällt den typen av rasistiska kommentarer inför omvalen i Örebros och Västra Götalands län? Han hade blivit kickad innan han hunnit säga flasklock, hoppas jag... man kanske inte ska vara för säker nu för tiden...

I Finland ska utländska medborgare få en egen färg på på sina id-kort. Praktiskt tycker det nya ariska Finland. Själv får jag bara obehagliga associationer.

Stenis och årets första fästing

Så satte sig årets första fästing, vänster knäveck, precis bitit sig fast när jag såg den. Sommaren är i sanning på väg.

Som en fästing var Maria Brandin ända fram till avgörandet av Mästarnas Mästare. Hon var som en tungviktsboxare i varje nattduell. Till synes stor och långsam men med en blixtsnabb högerslägga.

Gladast blev jag ändå av Limpars andraplats. Han gick från neurotiska insatser och benhård självrannsakan till final. Hans framgångsrecept var glädje i seger och ödmjukhet i förlust.

Och förlust blev det med buller och bång i finalen mot allas vår Stenis. Av alla tävlingar i alla jippon har jag aldrig skådat en sådan värdig segrare som Ingmar Stenmark. Hats off!

Vi skriver den 30 maj i trädgården. En förvånansvärt slitstark Weberkopia, en ny trädgårdsoffa, pallkrage och fiberduk. Snart börjar det växa på riktigt!

Ödmjukhet och kraftsamling

Ni har sett tv-bilderna, jag såg eländet på plats och jag är djupt bedrövad. Jag tänker inte utgjuta mig, men jag säger vad jag vill ska hända.

Malmö FF tar emot böter och sportsliga följder med ödmjukhet.

Internt utreds hur en individ kan ta sig förbi publikvärdarna.

Spelarna går ut och förklarar hur illa de tycker om våld i samband med fotboll.

Supportergrupperingarna manifesterar mot våldet och utreder internt vilka potentiella hot som finns i de egna leden.

Möten mellan poliser, supportrar och företrädare för MFF och HIF träffas och enas om att samarbeta under hela säsongen i förebyggande syfte.

Swedbank stadions ståplatsläktare förses med nät.

Kännbara straff för de skyldiga individerna.

Men det handlar inte bara om enstaka individers usla omdöme, det handlar om en tillåtande attityd hos dem som inte tycker om att ställa till med skit själva men som tycker att det är kittlande att titta på. Att många blev besvikna för att matchen avbröts säger allt om hur mycket många supportrar har tänjt på gränserna.

Jag hade blivit besviken om matchen inte hade avbrutits, jag hade blivit förbannad. Det måste bli konsekvenser om det kan bidra till fotbollens sanering.

Det var en bra match. Lagen spelade fantastiskt. HIF tog ledningen men jag var säker på att MFF skulle kunna vända.

Men det är skit i samma nu.

Historiens vingslag?

Det finns ett oansenligt rum i det gamla fängelset på Forum Romanum. På en plakett på väggen står en text som berättar att du nu står på platsen där aposteln Paulus med stor sannolikhet led sina sista dagar. Det gjorde stort intryck på mig som liten. Det var så nära Indiana Jones jag kunde komma som tolvåring. Någon dag senare var vi i katakomberna, där urgamla symboler lystes upp av svaga lyktor mellan gravarna. I Peterskyrkan var det inte så mycket storheten som fångade mig utan en glasmonter i ett av sidoskeppen. I montern hängde en enkel mantel, det var manteln som Karl den Store bar när han lät sig krönas till kejsare.

Historiens vingslag, brukar man säga, ibland känner man dem.

Nu har en grupp arkeologer lyckats spåra upp kvarlevorna efter Lisa Gherardini del Giocondo, mer känd som Mona Lisa. När de har säkerställt att det är hon ska man rekonstruera hennes ansikte för att på så sätt avslöja hemligheten bakom det gåtfulla leendet.

Jag förstår varför det känns stort att hitta kvarlevorna efter västvärldens mest kända modell. Samtidigt undrar jag hur de ska kunna hitta något speciellt i ansiktet. De vet väl att Mona Lisa är en tavla?

Penseldraget som skapade leendet kan ingen arkeolog återskapa. Den hemligheten tog Leonardo med sig i graven.

Glöm inte Sudan

För en tid sedan såg Syd - och Nordsudan ut att gå mot en fredlig skilsmässa efter decennier av lidande. Men nu ökar spänningen igen i gränslandet mellan de två delarna. Det finns stora intressen i området, Kina är en enorm aktör i landet, eller länderna, och har mycket inflytande, de gamla kolonialmakterna likaså. Frågan är hur mycket omvärlden är beredd att göra för befolkningen i det splittrade landet? Och då menar jag för att rädda människor, inte oljekällor.

Shelob's lair...

En gammal spann har stått upp och ner över vintern. Den har uppenbarligen fungerat utmärkt som insektsfälla för den präktiga spindelhonan i dess botten. Emellertid är den tjocka magen inte främst ett tecken på en riklig diet utan på att en ny generation spindlar är på väg.

Faktum är att detta bara är en av ovanligt många spindlar jag har sett i år. Jag tippar att 2011 är ett bra spindelår.

Det närmar sig måstematch för mästarna

Poängtapp idag mot ÖSK skulle inte innebära katastrof, säsongen är ju så ung. Men det förtroendekapital laget har byggt upp gentemot sin publik hänger på en skör tråd.

Malmöpubliken är bland de bästa i landet, och de är trogna, numera krävs det en hel del för att den ska vända sina hjältar ryggen. Likväl har det börjat mullra i leden: Rolle på väg bort-kandidat nr 32, typ, på väg in, agenter på läktarna, rörigt på plan, skador. En vinst idag skulle innebära toppkänning, i alla fall poängmässigt, och det räcker i nuläget, skönliret får komma när det kommer.

För några år sedan var ÖSK ett av de mer avtändande motstånden på stadion. Målsnåla och träliga, för att använda ett uttryck från gnällbältet, med enda ambition att kanske ta en poäng mot medaljtyngda MFF.

Men ÖSK har sin egen historia, 103 år gammal, och det är på tiden att de, som nu under Sixten Boström, spelar en fotboll värdig ett lag med tradition.

Att det verkar passa MFF bättre är en ren bonus.

Framåt Malmö!