För att skapa debatt, så kan jag bara tolka det, föreslog Madeleine Leijonhuvud att det ska bli straffbart att dricka alkohol inför sina barn i hemmet. Hemma. Kan hon mena allvar? Det kan hon väl inte? Eller?
Jag säger då det.
Tänk att jag två gånger i mitt bloggande ska referera till Demolition man, actionrulle med Sly Stallone om en framtida moraldiktatur som har förbjudit allt från sex (med beröring, barn avlas på konstgjord väg) till alkohol, kött och svordomar. Om man svär i filmen, även i sitt eget genombevakade hem, hörs en varningssignal och en böteslapp skrivs ut från en liten skrivare i väggen.
Så kan det gå när inte haspen är på.
Jag har i många inlägg gett mig på moralisternas strävan efter renhet och riskminimering. I mina öron låter det som fascism, såsom den målas upp av Harald Ofstad i Vårt förakt för svaghet (Om nazismen som ideologi). Ofstads teorier är extremt rika och komplexa och befinner sig en bra bit över den här diskussionen, men i fråga om att välja vad som är ett hot mot folkets lycka tangerar många förbudsivrare något oerhört farligt och riskabelt. Förbud kan vara som snöbollar som sätts i rullning, de blir fler och större för att till slut bilda en lavin.
Jag underskattar inte vilka faror som alkoholen kan föra med sig, men som jag sagt förut, en överväldigande majoritet har inga problem alls och bör således inte riskera straffpåföljder för att de vill inmundiga ett livsmedel hemma.
Det verkar som att mycket forskning just nu lyfts fram för att demonisera alkohol. Senast idag deklarerade en rubrik att en fylla i veckan kan förkorta livet med flera år. Det är dock oklart vad en "fylla" är för när man klickar på rubriken på förstasidan och kommer till artikeln heter det "en flaska vin" förkortar livet. Jag tycker personligen att ordet "fylla" ger andra associationer än "en flaska vin".
Låt mig räkna upp vad som kan förkorta ett liv: rökning, godis, att vara ohälsosamt intresserad av andras livsstilar, transfetter, bensinångor, genetiska defekter, livströtthet, ensamhet, arbetslöshet, avsaknad av sammanhang - ofta i form av vänner eller sysselsättning, ormbett, dysfunktionella familjer, för lite grönsaker, för mycket grönsaker, hajar, för lite proteiner, för mycket proteiner, neuropsykologiska sjukdomar, att bo i ett fattigt land, att bo i ett rikt land, se på teve, spela dataspel, att uppleva krig, att sitta stilla, att vara arg, att vara ledsen...
Jag tror poängen har gått fram.
torsdag 11 juli 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar