Juholt i blåsväder. Ja, vad ska man säga? Nog hade han vunnit på att lägga korten på bordet och rakryggat konfrontera sina anhängare. Lex Oliver North, kallar jag det, för den som minns den forne amerikanske arméöversten som utan att blinka, i rätten och inför en hel nations ögon, erkände sina lagöverträdelser i samband med Iran/Contras-affären. Karln gick från skurk till hjälte över en TV-sändning bara för att han erkände sin skuld. Sjukt? Javisst, särskilt med tanke på att det handlade om människoliv, miljardsummor och vapenaffärer, men så kan en lättflörtad allmänhet duperas. Alltså, Juholt, dags att rakryggat yppa sanningen, vända blad och gå vidare, det har funkat förr.
Jag var lite grinig häromdan när Sverige mötte Holland i den avgörande EM-kvalmatchen. Jag hade haft en rutten dag på jobbet och var inte särskilt imponerad av det svenska spelet ens när Sebastian Larsson satte straffen till 2-2. Sen kom trean, och nästan fyran (Elms frispark från trettio meter). Sakta mjuknade jag för att till slut villigt kapitulera inför Hamréns taktiska upplägg och spelarnas kyla. Ni som har läst mina fotbollsinlägg förr vet jag är en lagerbäckian. Nu får jag lägga hamrénian till min lista av epitet.
USA är upprörda över förmodade planer på att mörda Saudiarabiens ambassadör i Washington D.C. Iran tros ligga bakom och från jänkarna hörs sedvanligt vapenskrammel. Vänta lite nu, var det inte USA som för inte så länge sedan skickade kommandosoldater till ett annat land för att mörda en politisk motståndare? Vänta lite nu, är det inte USA som har för vana att skicka sina trupper till världens fyra hörn, med eller utan internationell rätt på sin sida, och bomba och trakassera så det står härliga till? Är det nu man inser att talesättet "kasta inte sten i glashus" inte är tillräckligt på långa vägar för att beskriva amerikanernas retorik?
Avslutningsvis: Såg ni hur Juholt lyckades reta upp Reinfeldt i veckans riksdagsdebatt? Underbart, man kunde riktigt se den där venen i pannan på statsministern, som ju har ett sådant förtroende bland folk just för att han är så lugn, eller slätstruken, kanske man också kan kalla det. Det känns för övrigt så onaturligt när Reinfeldt tar till brösttonerna, det är tydligt att det är något hans PR-folk vill att han ska göra för att verka mindre beige. Men "nu får det vara nog!"-utbrott? Ledsen, Reinfeldt, it's just not you.
Det om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar