Anders Behring Breiviks försvar funderar på att kalla mulla Krekar som vittne med syfte att påvisa att Breiviks världsbild inte bygger på paranoida vanföreställningar utan på vad han uppfattar som reella hot. Mulla Krekar är en mycket extrem islamist, för den som inte känner till honom.
Här ska alltså två personer från varsin ytterkant bekräfta och motivera varandra.
Huvudsyftet är förstås att Breivik ska förklaras frisk och dömas till fängelsestraff, för att förklaras som lidande av vanföreställningar skulle inte passa in i massmördarens självbild.
Men det var egentligen inte tragedin den 22 juli jag skulle avhandla utan den vulgära världsbild extremisten representerar.
För vad har Krekar och Breivik gemensamt? Jo, en fragmentarisk världsbild godtyckligt hopplockad av IT-ålderns informationsflöde, ytligt i användarnas händer och sedan filtrerat genom deras förmodat svaga egon, osäkerheter och rädslor.
Mediabrusets nackdel är att det är hastigare än vår förmåga att processa det, det är uppenbart. Idag kämpar papperstidningarna för sin existens då de inte kan konkurrera med kortnyheter på nätet eller i gratistidningarna. Vi har blivit vana vid att vräka i oss nyheter, men inte att tugga eller smaka på dem. Att människor som inte läser tidningen på morgonen istället gör det på bussen eller på hållplatsen är inte fel i sig, men jämför en nyhet i en gratistidning med samma nyhet i en större dagstidning och se skillnaden; Vilken av dem kan bidra till en fragmentarisk världsbild och vilken kan skänka djupare insikter?
Krekar och Breivik, och Tolousemördaren för den delen, har samma förenklade världsbild. Men är de sjuka? Det får psykiatrin avgöra.
Oavsett oroar jag mig för det nedbantade nyhetsformat som är standard för en allt större del av jordens läsande befolkning. Förenklad information är roten till mången mänsklig katastrof. Förenklingen är den förhastade slutsatsens incitament och lögnens bästa vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar