Moralpanik i kubik

Ibrahim Baylan sa att Jan Björklund "skjuter från höften" med sin skolpolitik. Träffande, tycker jag (no pun intended). Jag har sagt det förut, Björklund lyssnar lömskt till debatten och kastar sig över det lättaste bytet, för vad är lättast att "göra något åt", är det dåliga lärare eller ökande klyftor i samhället? 

Lärarna får ta skiten när Björklund ska få skolan på rätt köl. Det senaste i raden av medial granskning+moralpanik=reform är publiceringen av Skolverkets granskning av landets samtliga grundskolor. Nästan alla skolor fick anmärkningar. Wow, skolorna suger. Min skola fick anmärkningen "elevernas medinflytande syns inte i tillräckligt stor grad i de pedagogiska planeringarna". Så fruktansvärt. Not!

För den som läste lite mer noggrant framgår det ganska tydligt i DN:s publicering av granskningen i siffror att poängsnitt påfallande ofta hänger ihop med hur stor andel av elevernas föräldrar som är högutbildade, ju högre utbildning bland föräldrarna, desto högre snitt bland eleverna. Om man sen skulle undersöka kopplingen högutbildade föräldrar och inkomst och sedan vidare bostadsadress, ja, då uppenbarar sig ett Sverige som är ett tydligt klassamhälle. Oj, nu använde jag k-ordet, förlåt alla borgare! Men skolans problem är så oändligt mycket större än lärarnas kompetens. Skolan är blott en avspegling av samhället. 

Jag har jobbat på tre skolor, gjort min praktik på en och vickat på ett otal. Jag har jobbat på den skola som anses vara en av de svåraste i landet. Fantastiska lärare, grace under pressure, men en ojämn kamp mot barnens usla framtidsutsikter. Jag har gjort praktik på en skola som ligger i topp i landet. Sådär imponerad. Lärarna behövde helt enkelt inte anstränga sig, eleverna var till stora delar självgående, det kom hemifrån, gymnasievalet var uttänkt i åttan, universitet i nian. Voila.

Just det, moralpanik var rubriken, nu angående Omar Mustafas lämplighet som hög representant för Socialdemokraterna. För mig är det enkelt, om man i egenskap av offentlig person och företrädare för en organisation har bjudit in en antisemit till ett möte på oklara grunder samt har skrivit under en stadga som starkt motsätter sig feminismens föresatser kan man inte vara en offentlig representant och företrädare för Socialdemokraterna. Det säger sig självt. Att vara socialdemokrat och troende bör däremot inte vara ett hinder.

Men först får vi se om allt som skrivits är sant.