Upp till bevis, MFF!

Idag möter Malmö FF Åtvidabergs FF på bortaplan. En oviss tillställning. De fyra senaste mötena har varit tajta, ÅFF har inte lyckats vinna men har sannerligen varit nära. Den här gången ger jag dem goda chanser om...MFF inte rättar till en uppsjö detaljer sen premiären: Malmös unga lag måste höja bolltempot i uppspelsfasen och bli tuffare i boxen för att skapa fler avslut. Det sistnämnda kräver fler inlägg från mittfältarna. Som individer måste samtliga spelare kasta av sig prestationsångesten och älska att spela fotboll. Blev premiärhysterin för mycket för dem senast? HBK gjorde det bra, det måste sägas, de stressade inte upp sig utan var konsekventa i sitt spel. De var alltid på rätt sida om sin "gubbe", som tränarna sa i juniorfotbollen, och föll aldrig ner i knät på sin målvakt utan var hela tiden på tårna när de erövrade boll så att de kunde ställa om fort. Åtvid lär spela mer offensivt vilket kan skapa större ytor för de Himmelsblå. Jag hoppas på en öppnare match än senast!

På tal om fotboll. Jag har läst många artiklar om krisens Spanien. Som mångårig Spanienresenär undrar jag hur de spanska proffsklubbarna hanterar krisen, eller, drabbas de överhuvudtaget? Vi kan gnälla hur mycket vi vill på att Allsvenskan inte har ekonomi nog att hålla kvar talanger eller locka hit stora spelare, vi kan gnälla på höga skatter och byråkrati kring ägandeskap inom idrotten. Å andra sidan, vill vi leva i ett samhälle där tiotusentals människor blir vräkta årligen och där vissa provinser närmar sig fyrtio procents arbetslöshet samtidigt som fotbollsspelare lyfter mångmiljonbelopp i lön, ibland utan att spela en minut? Inte jag i alla fall. 

Jag blir skitförbannad när jag hör om näringslivschefer som får avgångsvederlag på miljontals kronor när de har fått kicken, eller de som sitter kvar med bonusar trots att anställda får gå. Jag blir riktigt arg när chefer lyfter oanständigt höga löner och sen gnäller för att svensk skatt är hög och de bara måste bo i skatteparadis och få pengarna genom dem också. Jag blir rasande när jag hör om chefer på statliga verk som tror att de är osynliga ända tills den dag en duktig journalist kommer på dem med förmåner som är så astronomiska att man inte kan tro det.

Jag skulle bli heligt förbannad om jag var spanjor och mina idoler på plan inte var solidariska med den krisande befolkningen och gick ner i lön.