Hansson+Andersson=mördande tråkig fotbollsmatch

Det är i slutet av matchen. Malmö FF har skakat av sig den taffliga första halvleken och pressar IFK Norrköping. MFF har fått lite flyt, spelsekvenserna är långa, äntligen, efter en sönderblåst match, och långa spelsekvenser gynnar dem. De Himmelsblå lägger en snabb frispark på vänsterkanten när spelet plötsligt stannar upp. Var är Martin Hansson, domaren? Där är han! Han står vid sidlinjen och pratar med Janne Andersson, "Pekings" tränare. Vad pratar de om? Tycker Andersson att spelet flyter på för mycket? Kanske. Hur som helst måste MFF:arna vänta på domarens signal, man ser hur adrenalinet rinner av dem och när matchen väl kommer igång tar det några minuter innan de kommer upp i tempo igen. Så har det sett ut hela matchen, hackigt. Vi tar det från början...

Oddsen för underhållande fotboll är extremt höga när Martin Hansson dömer. Här har vi en man som älskar att höra ljudet av sin visselpipa. När sedan IFK Norrköpings spelare har fått order av sin tränare att utnyttja varenda möjlighet att få till avbrott i spelet, ja då förstår ni hur kvällens match artade sig. Janne Andersson vet att vända en blåsbenägen domare till sin fördel. Janne vet att hans lag får stryk mot MFF borta om spelet får lov att flyta på. Därför ger han sina stallorder innan drabbning: lägg er mycket, maska tidigt, fejka huvudskada, gör vad som krävs för att Malmö inte ska få momentum i sitt passningsspel!

Janne har ingen skam i kroppen. Han har lyckats pådyvla stolta IFK Norrköping en småaktig småklubbsmentalitet ovärdig en klubb av Pekings kaliber. 

I vilket fall som helst, MFF fick inte till det idag. Ett bolltapp på mittplan bäddade för Khalilis 0-1. Det var ett av Pekings tre skott på mål. MFF hade elva. Vi kan konstatera att Norlings lag har fortsatt svårt att förvalta sina lägen. Målsumparen nr 1 i första halvlek, Simon Thern, kunde lyckligtvis kvittera i andra, men mer än så blev det inte. En poäng och serieledning, men bara till låns, lägger jag till. 

Till låns är också livets låga, och de som lyser starka kan med ens slockna.

Kvällens viktigaste stund var den minut av stående ovation som tillägnades Ivan Turina. Jag hoppas att den stora fotbollsfamiljens hyllningar förmår bryta igenom sorgen och bringa en strimma av ljus till AIK-målvaktens familj.