Korrekta perspektiv

Stefan Fölster presenterar en lista, som bygger på FN:s index över mänsklig utveckling, vilken visar att sociala problem är större i kommuner med liten invandring. Nu finns det fler faktorer att beakta än demografiska bakom dylika siffror, som utbildning, geografiska förutsättningar, historia. Likväl är listan oerhört viktig, som Stefan Fölster menar, för att få rätt perspektiv i den snedvridna invandringsdebatt som SD har drivit på med lögn, förbannad dikt och statistik (min harang, inte Fölsters...). Kampen för att demaskera SD inför deras potentiella väljare går vidare! Om inte järnrör kan få folk att avstå från att sympatisera med dem kanske nya perspektiv på utanförskap kan göra det.

Jag tar av mig hatten för det jaktlag i Dalarna som vägrar skjuta de två vargar de fått tilldelade i vinterns licensjakt. Jaktlaget menar att det inte finns någon mening med att skjuta dem då de inte har ställt till några problem för djurägare i området. Är detta månne ett trendbrott?

Måste bara kommentera bandy-VM. För det första, rubriksättarna kallade Sverige-Ryssland en drömfinal. Men hallå, hur kan man kalla en repris av de senaste hundra årens finaler en drömfinal? Vill inte bandyvärlden utvidga sporten? Tänk om USA skulle möta Kazakstan i final, det vore en drömfinal det! Och så var det det här med den så kallade drömfinalen, Ryssland vann som bekant och jag har aldrig hört några sämre förlorare i TV än de svenska spelarna efter förlusten, pinsamt var det! Domaren var en "norskjävel" som hade dömt bort Sverige, menade någon, ja, se själva på svt play, maken till oproffsigt uppträdande får man leta efter, bittert gnäll och ilskna svar på journalisternas frågor. Spelarnas beteende understryker sportens problem.

Den första brottsliga handlingen utförd

Så har den första vargen skjutits av en modig karlakarl i gnällbältet...

Ett brott mot Sveriges miljömål, ett brott mot EU:s miljömål ( i rovdjurshänseende mer ambitiösa än våra nationella), ett brott mot förnuftet och ett brott mot våra efterkommande.

En framtida licensjakt, noggrant kontrollerad, är eventuellt motiverad först när Sverige har en livaktig stam på ett par hundra djur fler än i nuläget. En sådan jakt kan också stilla den kollektiva trofétörsten hos testosteronmusketörerna i Jägareförbundet, i så fall fyller den i alla fall ett syfte.

Till dess, icke.

Januari, februari...

Oxveckorna rullar på. I morse drog jag på mig gummistövlarna för att bemästra snösmältningen på min dryga två kilometer långa promenad till tåget. Jag upptäckte att den högra stöveln läckte, huga. Det är som jag alltid har sagt: högerstövlar kan man inte lita på. Hö hö.

Annars har den sydsvenska vintern varit bister. Kattens lilla by är ett riktigt köldhål, en gång sjönk termometern i bilen tio grader på vägen hem från den närmaste affären, 6 kilometer bort, från -4 till minus -14. Årets rekord lyder -17.

Jag älskar de där kylslagna morgnarna. Den där -17 morgonen var magisk. Knarret under kängorna, stillheten, spåren i snön efter hare, rådjur, räv och vildsvin, ugglan som svepte förbi ljudlöst. Det var nästan så jag trodde att gråben skulle komma lommande över åkern.

Men det dröjer nog innan han etablerar sig här i krokarna, i alla fall så länge Lena Ek får råda. På förekommen anledning: Bäste Gustav Fridolin, det var väl onödigt att berömma henne just idag när hon än en gång försöker tillåta licensjakt, trots varningar från EU! Fridolin tycker nämligen att Borg är regeringens stora bromskloss i miljöfrågor, och visst, det är han, men det är väl inte så konstigt, han ju kapitalist, för bövelen! Är det inte då värre att Lena Ek i egenskap av miljöminister agerar som hon gör i vissa frågor?

Jag bara undrar.

Galgbacken

Lagstiftning mot näthatet? Från politiskt håll talas det om detta. Och om man någon gång har dristat sig till att läsa dessa hatiska människors besinningslösa inlägg när någon medborgare, ofta journalister, har uttalat sig på ett för högerextremister misshagligt sätt, ja då är det lätt att vilja lagstifta; att läsa nätmobbens formuleringar är att kastas tillbaks till det gamla samhällets galgbackar där masspsykotiska utbrott för en stund stillade allmogens smärtor. Det är alltså på en sådan nivå många skiver.

Rena hot ska givetvis lagföras men det är inte så enkelt, vår yttrandefrihet är omfattande och skall så vara, många kommentarer är vaga både i fråga om avsändare och mål för den hatiska formuleringen.

Är det då kört? Ska hatiska inlägg tillåtas slinka undan? Nej, det tycker inte jag, men jag är osäker på om utökad lagstiftning, anpassad till det specifika mediet, är rätt väg att gå.

Trots allt så försvann de offentliga bestraffningarna en gång, och med dem galgbackens skränande hop! Och det ger ju viss tröst. Incitamentet för denna gigantiska förändring i vårt sätt att se på rätt och fel, liv och död stavades utbildning. Med folkrörelserna och utbildningsreformerna under 1800-talet klev den moderna människan fram.

Rasisten som hatar på nätet är däremot en postmodern slaggprodukt, en bakåtsträvare, utvecklingsfientlig, ovetenskaplig och icke-analytisk.

Alla vi som jobbar med barn och unga har en oerhört viktig uppgift, viktigare än någon matematisk ekvation, nämligen att tala med dem om vår gemensamma värdegrund, vår respekt för livet och vårt globala ansvar.

Vi börjar med den store Z

Statarkatten ruskar liv i bloggen med att konstatera att Zlatan inte fick plats i FIFAS världslag. Att FIFA  består av en samling snarstuckna gubbar som inte gillar frispråkiga spelare, som Zlatan, bekräftas med detta häpnadsväckande tilltag. Vad ska Zlatan göra för att få ett erkännande av dem? Efter uppvisningen i Friends vann han slutligen engelsmännens respekt, och i Sverige är det väl bara SD:are som sitter i sina hörn och skriver citattecken runt ordet svenske i meningar som: den svenske anfallsstjärnan Zlatan...osv. Men FIFA? Nej, nej.

Såg ni FIFAS lag, förresten? Bara Barca, nästan, löjligt. Jag kan nämna en handfull spelare från Bundesliga eller Serie A som borde få  konkurrera om de där platserna!

Boktips om hälsofascism

Är moralismen den senaste fascismen? Är vår karaktär under lupp? Värderas vi efter hur vi sköter våra kroppar? Jag tror det.

Juli Zeh skildrar statens vilja till kontroll över våra kroppar i sin bok Corpus delicti, en historia som utspelar sig femtio år in i framtiden i en värld där medborgarnas värde enbart mäts i hur de sköter sin hälsa. Bokens innehåll är dessvärre inte en avlägsen dystopi, här och nu är stat och arbetsgivare väldigt intresserade av hur vi sköter oss. Ska överviktiga betala mer för sjukvård? Rökare? De som dricker alkohol? Bipolära? Allergiker?

Juli Zeh drar paralleller mellan handlingen i sin bok och Tredje riket, och det är befogat. Tredje riket hade som ambition att sortera bort individer som inte kunde bidra till det, enligt den megalomaniska ledaren, ödesbestämda uppdrag Tyskland hade.

Zeh poängterar hur stat och arbetsgivare redan nu kommer allt närmare det privata, det vi som individer måste få råda över själva.

Men individens frihet i det marknadsliberala samhället är dessvärre på väg att reduceras till vår grad av produktivitet.

Skrämmande.

Så ät, drick och var glad, medborgare!

Ni som vill. Ni som inte vill gör naturligtvis som ni önskar.

För tydlighetens skull.

Titta det snöar!

Så var det advent och med den kom snön till vårt sydligaste landskap, vackert! Jag gillar snö, särskilt när man som jag bor mitt i ett område med mycket åkrar, visserligen böljande sådana, men ändå, böljande eller ej, de är inte särskilt smickrande i novembervätan.

Inte heller smickrande besökssiffror för Skånes djurpark, apropå ingenting, nu riskerar personalen att inte få lön i december. Hm, kanske har det att göra med att man för något år sedan sköt ihjäl en hel vargflock. Man kan se föräldern framför sig som förklarar för sitt barn: Nej Pelle, här finns inga vargar, det var så att några rymde och då sköt man ihjäl alla med gevär. Men pappa, varför det? Ja du, det är det ingen som vet.

Och så tar en nazist plats i fullmäktige i Lidköping, på en SD-stol. Förvånande? Nej, men vad som är förvånande är att folk tycks strunta i det. I sanning ett lågt betyg åt många. Men, jag ska inte gripas av moralpanik, SD har lyckats behålla sin underdog-image, därför är det fortsatt ok att rösta på dem ute i stugorna. Vi får hoppas på fortsatt brett samarbete i riksdagen mellan de partier som inte bygger sin politik på lögner och rädsla.

Nej, nu lägger jag politiken på hyllan för dagen och fortsätter njuta av första dagen i väntan på en av historiens mest radikala personer.

Frid!