Så satte sig årets första fästing, vänster knäveck, precis bitit sig fast när jag såg den. Sommaren är i sanning på väg. Som en fästing var Maria Brandin ända fram till avgörandet av Mästarnas Mästare. Hon var som en tungviktsboxare i varje nattduell. Till synes stor och långsam men med en blixtsnabb högerslägga.
Gladast blev jag ändå av Limpars andraplats. Han gick från neurotiska insatser och benhård självrannsakan till final. Hans framgångsrecept var glädje i seger och ödmjukhet i förlust.
Och förlust blev det med buller och bång i finalen mot allas vår Stenis. Av alla tävlingar i alla jippon har jag aldrig skådat en sådan värdig segrare som Ingmar Stenmark. Hats off!
Vi skriver den 30 maj i trädgården. En förvånansvärt slitstark Weberkopia, en ny trädgårdsoffa, pallkrage och fiberduk. Snart börjar det växa på riktigt!
Stenmark är helt otrolig! En så fantastisk idrottare som han är. Jag vill inte kalla honom för utomjording, men han är unik.
SvaraRaderaMen det hade varit roligt att se Kenny Bräck och/eller Billan Westin och/eller Hanna Ljungberg i finalen i stället för Brandin och Limpar. Men det är ju jag det.