Miljöhuvudstad är ett behjärtansvärt påfund. Att sprida information om hållbart leverne och värdet av rent vatten, inte bara som dricksvatten utan även som rekreation, är viktigt. Det finns otroligt många idéer, djärva idéer, precis som idéer ska vara.
Redan nu finns det gröna vägar, och då menar jag inte vägar för hybridbilar utan vägar för djur. I Alperna underlättas vilda djur passera genom sina urgamla habitat utan att hamna mitt i en motorväg, planer finns att binda ihop Alperna med Pyrenéerna. I Nordamerika, viltvårdens förlovade hemtrakter, finns det planer på att bygga ut de befintliga gröna vägarna så att en varg eller en hjort ska kunna vandra hundratals mil utan att behöva korsa en väg. Samma idealister har gjort skisser på områden som är i akut behov av gröna vägar, alla ligger i tropikerna. När man tar del av visionen är det inte svårt att räkna ut hur viktigt detta är, inte bara för migrerande djur utan även för vår planet i stort och dess behov av biologisk mångfald för sin överlevnad. Att bevara de områden på kartan som markeras med mörkgrönt är i alla hänseenden det viktigaste för oss alla, nu och i framtiden.
I skrivande stund vill ett amerikanskt företag sälja sötvatten till behövande länder. Detta måste vi vända och vrida på. Sälja vatten. Kan man det? Bör man det? Ska man inte dela med sig av vattnet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar