För en MFF:are bör man vrida sig i konvulsioner och ligga i fosterställning i duschen när
Helsingborgs IF blir svenska mästare. Men för min generation finns andra rivaler som framkallar frossbrytningar, krupp och andra tillstånd. När man som jag räknar titlar, är inte HIF något hot. Men det är oväsentligt idag, HIF skaffade sig via seger mot GAIS ointagliga 10 poängs försprång och säkrade det allsvenska guldet, odiskutabelt. Jag lyfter på hatten inför de värdiga mästarna. Efter en stark andraplats i fjol och seger i svenska cupen var det något så ovanligt som rättvist att de vann. Nu finns inte rättvisa i idrott, men i alla fall, ett stort grattis till HIF! Att plocka fram regionrivaliteten en dag som denna och gå ner sig i avundens gröna träsk är bara bortkastad energi, så bra är årets HIF.
MFF:s berg och dalbana genom fotbollsåret var idag ganska plan. 1-1 mot AIK betyder med stor säkerhet att det inte finns chans till Europaspel nästa säsong. Så småningom ska jag summera detta knasiga år för De himmelsblå med läktarskandaler, tränarbyte och osämja mellan klubb och fans. Jag kan bara konstatera att den starka förening jag växte upp med inte skulle ha försatt sig i en sådan situation.
Nu får vi leva med gyldpsykningar från nordväst de närmaste tolv månaderna, ända tills vi plockar hem gouldet till Malmö igen vid den här tiden nästa år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar