lördag 30 mars 2013

Läs och skrivsvårigheter?

När en högskola larmar om att studenter läser sämre och sämre bör man ta det på allvar. Samtidigt redovisas inga statistiska uppgifter i artikeln, vilket måste till om man ska säkerställa en permanent förändring. I vilket fall som helst så kan detta vara en indikation på vart det barkar hän.

Vi läser nog generellt inte mindre idag, men vi läser förmodligen mer fragmentariskt. Alltså, vi läser nyhetstext, bloggar, twitter, vi skummar genom sidor på nätet i jakt efter information om ett specifikt ämne, kanske för att producera en skoluppgift. Denna trend skulle troligtvis medföra att vi inte kommer att ha samma uthållighet som tidigare när vi ska tugga i oss ett par tusen sidor kurslitteratur eller en tegelsten av valfri romanförfattare. Allt handlar om vana.

Jag blir lite orolig, om detta är ett troligt framtidsscenario. Djupa kunskaper kräver att vi läser på djupet. Djupa kunskaper behövs i en hållbar intellektuell utveckling, där tidigare akademiska slutsatser används, byggs på, revideras, förkastas, lyfts fram. Akademiska landvinningar är A och O i ett samhälle som fortsatt ska vara demokratiskt. Kunskap är förvisso inte ett vaccin mot människofientliga värderingar men förmågan att ta till sig nutidens enorma informationsflöde och processa det kräver förmåga att förstå på djupet, och vår gemensamma värdegrund (i en utvecklad demokrati) vilar på förståelse av densamma, och då är vi tillbaka i förmågan att läsa och avkoda text, i alla genrer.

Hastighet imponerar inte på mig. Att snabbt ta in fragment av information från tusen källor är inte samma sak som att förstå och internalisera kunskap, alltså att göra den till sin.

Som lärare ser jag dagligen hur viktigt det är att arbeta med omsorg. Hetsen mot bra betyg provocerar fram undermåliga alster. Ofta beror det på bristande källkritik och noll internalisering, många elever redogör för textflöden de har snappat upp, sällan eller aldrig ur de böcker jag tipsat om utan nästan uteslutande från internet, utan att veta vad de har skrivit, få elever kan svara på frågor om sin egen text, nästan ingen kan svara på en följdfråga.

Jag uppmuntrar dem att använda internet, de måste ju lära sig att urskilja källor från källor. Men resultatet blir ofta att de skapar fragment av fragment, och det leder sällan till nya insikter.

Nu utgår jag ifrån att digitala medier ligger bakom förmodad sämre läsförmåga. Jag har suttit på många föreläsningar med mina kollegor och lyssnat på internetprofeter som i rena hallelujatermer predikat sin frälsningslära. Ett begrepp de har upprepat är "digitalt kompetent". Och ja, digitalt kompetenta är många idag, men vad säger det om vederbörandes kunskaper om de ämnen hen har vidrört? Inget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar