Allt var inte bättre förr

En bekant till familjen berättade en gång när jag var liten att hon tog med sig en blåbärspaj till sin dementa mamma (85 bast) som bodde på äldreboende. Till pajen hade hon vispat grädde. När hon under besöket kom tillbaka till moderns rum efter att ha varit på toaletten såg hon att personalen hade skrapat bort grädden. Den var inte nyttig för hennes värden, sa de.

Min mor brukar berätta hur hon smugglade med sig cigaretter och en mellanöl till morfar under hans sista år på äldreboendet. Äldreboendet hade nämligen fått för sig att han skulle sluta med sådana dumheter. Dylikt är ju farligt.

Jag hoppas att detta hör till historien. 

Jag ska även nämna ett äldreboende som jag besökte som anhörig när jag var tonåring och som gjorde gott intryck på mig. Min morfars syster bodde där sina sista år och hade det jättebra. Hon hade det jättebra för jämnan som gammal, ska tilläggas, hon såg med tacksamhet på det som var bra och tog med jämnmod det som var mindre bra, fast ärligt talat, jag hörde henne aldrig klaga. Hon brukade bjuda på lunch i boendets restaurang, hon åt inte så mycket själv längre men njöt av att se mig lassa in stekt fläsk, potatis och löksås. Restaurangen hade rättigheter att sälja alkohol och i ett avskild del spelade gubbarna biljard, det såg trevligt ut. 

På ett äldreboende i Malmö serveras alkoholhaltiga drycker till maten mer regelbundet, för den som vill, som ett sätt att stimulera aptiten och lusten att äta (sagt till vän av ordning), och för att det kan vara trevligt (sagt till övriga). Skönt att tiderna förändras till det bättre inom vissa områden. 

Allt var inte bättre förr, det kan till och med gamlingarna intyga.