Intrycken är många och det kommer att krävas flera inlägg av skiftande karaktär för att beskriva triumfen på Swedbank stadion igår och segerruset som följde. Jag gör bara några nedslag:
Jiloan Hamad gör det förlösande 1-0 målet. Jille är en kille man gillar för att han är ödmjuk och verserad och för att han i sin utveckling ständigt visar att han kan dra lärdom av perioder av mindre lyckade insatser. Mindre lyckade är förstås ett relativt begrepp, i årets MFF är mindre lyckade perioder när man under en match eller två inte lyckas med 90 % av vad man ämnar lyckas med på plan. Tack Rolle för att du tror på dina spelare!
En glad supporter med ett par järn innanför västen slog sig i slang med mitt sällskap igår och sa att av alla i truppen är Agon den som kan utvecklas mest och att han i skrivande stund inte ens är en särskilt bra spelare. I ett sånt resonemang ser framtiden underbart ljus ut. 11 mål i år och laget bäste målskytt, det är Agons facit. Jag är ändå böjd att hålla med, med en bättre första touch vinner Agon skytteligan nästa år med 25 mål.
Roland Nilsson, Årets tränare? Ja, för att han inte bara har skapat ett mästarlag utan för att han på ett avgörande sätt redan har bidragit till att svensk fotboll äntligen tar nästa steg i sin evolution, från halvstående till upprätt.
Framåt Malmö, för framtida segrar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar