För detta kan vi tacka Digerdöden

Upplysningstiden var i vissa hänseenden frukten av en förödande katastrof århundraden tidigare. Digerdöden blottade den världsliga ordningens falskhet och därmed den gudomliga ordningen, såsom den utövades av kyrkan, adeln och kungamakten. Ingen skonades av digerdöden, inte ens makten, som plötsligt stod där decimerad, undertalig och med färre undersåtar. De som trälat under feodalherrarnas piska förstod sitt nya värde och för första gången var arbetsförhållandena öppna för förhandling och synen på överheten för alltid förändrad. Vår demokrati har sitt ursprung i digerdödens härjningar, det tror jag man kan påstå. Upplysningsfilosoferna ville bryta med vidskepelser och lyfta fram vetenskapen och skaffade sig på så vis många fiender, inte minst kyrkan. Det ska också sägas att den europeiska upplysningstiden i sin definition av upplysthet drar en tydlig gräns mellan Europa och resten av den då kända världen, detta är kolonialismens tidevarv och den moderna rasismens födelse. Upplysningens fiender, med kyrkan i spetsen, hade nog inga problem med erövringen av nya världar, de var i högsta grad en del av den, däremot såg de med fasa på hur landvinningar inom vetenskapen kom att ifrågasätta den gamla maktstrukturens själva grundvalar. Att beskriva en tidsepok är vanskligt. Under bronsåldern var inte allt av brons och det fanns de som under folkvandringstiden inte hade en aning om att folk vandrade. Upplysningen som epok ger mest positiva konnotationer, trots att den bara utgör fernissan på en komplex samtid. Men hur är det nu, lever vi i en upplyst tid med alla landvinningar, demokratiska system och individuell frihet? Det beror på vem man frågar. Det beror på vilken tilltro man har till mänskligheten, om man mår dåligt en dag, eller alla dagar. Om man ser på de senaste hundra åren är det inte lätt att avgöra. Vilket ska man tillskriva mest betydelse, krigen eller freden, atombomben eller FN, välfärden eller miljöförstörelsen? Dessa företeelser är alla resultat av människans strävan att förverkliga drömmar. Så vad lever vi i nu, Upplysningen eller Nedsläckningen?