Häromdagen fyllde Malmö FF hundra år och det är inte svårt att föreställa sig vilka förväntningar som knyts till laget trots de senaste säsongernas kräftgång. Bredvid plan börjar det falla på plats med ny ordförande och delvis ny styrelse men på plan letar laget ännu efter struktur.
Efter en halvlek mot Bröndby, ett annat lag med stark vinnarkultur och skral utdelning, ser MFF ut att ha hittat en fungerande spelidé. Offensivt spelar man rakt och försöker utnyttja ytor på kanten och mellan de tröga danska mittbackarna. Agon Mehmeti, inte längre tunn som en rögad ål, extraknäcker förtjänstfullt som targetspelare, bredvid honom löper den vindsnabbe Daniel Larsson som idag inte är mycket mer än just vindsnabb. På mitten jobbar Wilton Figuereido hårt och är delaktig i det mesta som sker framåt, två mål idag, bakåt tar han ett stort ansvar och det behövs! Malmös akilleshäl är området precis framför eget straffområde. Det har visat sig vara tämligen enkelt att spela sig förbi Åhman-Persson och de andra mittfältarna. Efter förra veckans match mot Elfsborg stod det klart att ett Malmö FF som inte är aggressivt över hela plan är ytterst sårbart och lätt att spela sig igenom för ett passningsskickligt lag. Enligt Statarkatten är nyckeln till nödvändig taggning en frisk Rick Kruys, hans inställning är föredömlig. Vi har 3-1 i Malmös favör efter första halvlek.
Andra halvlek bjuder på en förväntad matchbild med stor Bröndbydominans och reducering till 2-3, dock lyckas ett efterhand allt stabilare Malmö hålla undan till seger, viktigt efter en knackig försäsong. Lagets svagheter blottades omgående i andra halvlek. Aubynn och Figuereido gick ner i aggressivitet och gav därmed motståndarna mer tid med bollen och ett tag fanns det bara ett lag på plan. Men Jiloan Hamad bidrog till att vända trenden, hans tuffa inställning sände signaler till dem som hade somnat till lite på sina posteringar. Till slut såg det riktigt bra ut.
Avslutningsvis några tankar om vissa spelare: Ivo Pekalski vårdar bollen ömt men måste ta mer plats. Jimmy Durmaz måste spela mer och leka mindre, jag låter kanske som en tråkmåns, men det krävs full fokus på uppgiften om man ska ha i allsvenskan att göra. Aubynn bjussar på ömsom vin ömsom vatten, dags för Pep att peppa? Wilton hade stor utstrålning idag, nej, utstrålning är inte något visssa har och andra inte utan något som en bra tränarstab ska kunna locka fram och underhålla lika mycket som andra detaljer hos den enskilde spelaren.
Så här ser Statarkattens premiäruppställning ut. Hänsyn är tagen till tränarens val av Daniel Andersson som mittback, trots att jag inte tycker att den lösningen är optimal.
målvakt: Dahlin
mittbackar: Andersson, Sudic
ytterbackar: Halsti (h), Elanga (v)
centrala mittfältare: Kruys, Figuereido
yttermittfältare: Hamad, Molins
forwards: Larsson, Ofere
söndag 28 februari 2010
Hundraåring letar struktur
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar