En ny världsordning?

"Jag tycker inte heller om det, men det är bara så det fungerar." En vanlig replik när man kommer till vägs ände i en diskussion om oegentligheter i politiken. Många är ense om det felaktiga i att ta emot mutor, för att ta ett exempel, men accepterar det för att "det är bara så det fungerar", det är ingen idé att ta strid, Don Quixote!

Diskussionerna om Wikileaks den senaste veckan är i den stilen, tidigare anhängare drar öronen åt sig och kritikerna får vatten på sin kvarn. Från politiskt håll kommer fördömanden som går ut på att läckorna skadar hela det politiska systemet, hur det fungerar (för "det är bara så det fungerar"), hur man löser problem. Jo, så kan det säkert vara men vi ska ha en sak klar för oss, i det system som riskerar att skadas dikteras villkoren av ett fåtal. De som är som mest svettiga just nu är stormakten USA och dess allierade, däribland despoter i Mellanöstern som tjänar storkovan på den rådande världsordningen.

Wikileaks kan rucka lite på den ordningen, det kan bli kaos, men är det inte priset man får betala när man man har betett sig som mobbaren på skolgården sen 1945?

Så om man tyckte att Wikileaks var viktiga för en månad sedan men att de har gått för långt nu bör man ta sig en funderare. För det gungar under våra fötter, systemet vi har godtagit med vår livsstil är satt under lupp, detta är vad vi bör fundera på: hur systemet är uppbyggt och vilka som hukar i dess skugga.