Med fokus på rätt saker

Äntligen har forskningens kritik mot miljöminister Carlgrens rovdjurspolitik fått sin rättmätiga plats i dagspressen. Utan att förringa den känslomässiga aspekten av vargjakten, varken i mitt läger eller det andra lägret, har jag med frustration sett hur debatten har förts på en osaklig och känslosvallande nivå i tidningar och i teve där de enligt mitt tycke mest relevanta frågorna inte har tagits upp i tillräckligt hög grad. För är det inte relevant att mångårig forskning totalt har ignorerats och att direktiv som Sverige har ratificerat har brutits? Och kanske värst av allt, att den högste ansvarige, miljöminister Carlgren, i förnekelse fortsätter hävda att han har rätt. Att ljuga kallas det, men eftersom ministeransvar inte längre verkar existera i Sverige lär vi inte se honom lämna sin post före valet. Det är lite med Carlgren som med Sovjetunionens hockeymålvakt Tretjak; han ställde alltid upp för regimen men behövde sällan anstränga sig och blev aldrig utbytt. Man hade lika gärna kunnat ställa en krukväxt mellan stolparna! Frågan är hur länge regeringen är villiga att täcka i egen zon*? Vargdebaklet är inte det enda stolpskottet**, för med Carlgren som miljöminister har Sverige halkat efter i miljösamarbetet kring Östersjön och gått från bror duktig till strut på huvudet, förbisprunget av de baltiska staterna och Polen och Tyskland. Är det så det ska va? som Sverker säger.

*sportreferensen tyder på att en viss OS-feber har börjat infinna sig
**eller så har jag förlorat omdömet