Wag the dog, på riktigt

Pia och Jimmy?

Jag är övertygad om att språket är vårt starkaste styrmedel. Jag hävdar att SD:s framgångar är intimt sammanvävda med en språklig förändring i den politiska retoriken. Jimmy Åkesson må vara len i flabben men han är talesman för en skränande minoritets vulgära inbillningar. Danskifiering kallar jag det, den danska sjukan kallar Lars Dencik syndromet.

I en mycket tänkvärd artikel i dagens SDS, kulturdelen, (ledarsidan är förbehållen borgerliga spetsfundigheter*), varnar han för hur den danska sjukan kan komma att sprida sig i Sverige på samma sätt som i ursprungslandet. Han liknar utvecklingen vid en erosion av debatten. Dencik delar in sjukdomsförloppet i tre stadier:

I det första stadiet blir den extrema retoriken rumsren eftersom regeringspartiet, som gjort sig beroende av det lilla extrema stödpartiet, måste försvara sitt stödparti för att verka trovärdigt. Detta trots att regeringspartiet inte delar de extrema åsikterna.

I det andra stadiet börjar även oppositionen anamma delar av det extrema budskapet, för att inte tappa ännu fler missnöjesröster och därmed bli helt akterseglade.

I det tredje stadiet är det svansen som viftar hunden; i en politisk debatt som alltmer kommit att ha smittats av extrema förslag blir det allt lätttare att kasta fram ännu extremare förslag. Det extrema partiet, ännu ganska litet, har därmed fått oproportionerligt mycket inflytande genom att successivt, och på grund av andra partiers eftergifter, ha flyttat fram gränsen för det anständiga och sakliga, man har skaffat sig "problemdefinieringsprivilegiet":

Så har hela det politiska debattklimatet i dagens Danmark till slut drabbats av en galopperande retorisk smitta: en semantisk fartblindhet innebärande att man uttalar sig allt mer våldsamt, nedsättande och fördomsfullt om de fremmede, utlänningar och i synnerhet islam och muslimer (men just nu också Sverige och svenskar). Och att man i denna retoriks efterföljd också blir allt mer blind för – eller öppet struntar i – hur man i lagstiftningsarbetet anfräter de grundläggande legala konventioner och principer om mänskliga rättigheter som man själv i olika sammanhang skrivit under på (Dencik, SDS s.B4 22/9-2010).

Jag kan bara ge en torftig sammanfattning av artikeln, jag rekommenderar varmt en noggrann genomläsning!

* Någon får gärna förklara det roliga i LO-ordförandens uttalande. Sydis ledare verkar ha satt kaffet i vrångstrupen av skratt...